Allmänt Mage & Tarm

Orkar inte ta tag i det

2015-08-12 10:36 #0 av: Glorious

Jag har haft problem med min mage i snart tre år. Det har blivit så mycket bättre sen jag gick till en kurator och pratade om det för jag insåg att det var mycket psykiskt, att jag tänkte på magen hela tiden och därmed blev den orolig. 

Dock så känner jag att något fortfarande inte är riktigt som det ska. Jag har fortfarande den i tankarna hela tiden och det gör mig verkligen så less. Oftare nu än förr kan jag skjuta den åt sidan och försöka leva på som vanligt. 

Men... jag oroar mig fortfarande väldigt mycket och känner ofta att jag inte kommer kunna göra det eller det där för att jag tycker det känns obehagligt, i och med magen. Oroar mig för framtiden. Så hemskt verkligen. 

Jag har kanske inte de värsta problemen, har inte fått någon diagnos alls. Har varit på vårdcentralen två ggr men jag har inte fått den hjälp som jag har velat. Nu var det dock längesen och jag drar mig för att åka dit igen för jag vill inte åka hem igen med något piller utskrivet bara. 

Är en tjej på 19 år och tycker det är så ofantligt jobbigt att prata om magen. Mina kompisar vet otroligt lite om detta, inte ens mina närmaste. Mamma vet mest men när jag inte säger något så tror hon på att allting är som det ska. Jag vill inte prata bajs. "Jag är tjej och ska inte bajsa", lite så känner jag. Det är ju helt sjukt att man växt upp med en sån tanke, är inte alls pryd eller känslig egentligen, men just när det ska pratas om det så känner jag mig bara äcklig. 

Drar mig alltså till en läkare för att jag tycker det är så jobbigt att prata om det också, även om jag planerar innan vad jag ska säga är det som jag att jag inte får sagt det och jag blir oftast väldigt ledsen för att det är ett så känslosamt ämne i och med att det har påverkat mitt liv väldigt mycket. Förstår ju att dom pratar om bajs som om det vore vädret, men det gör inte jag. 

Jag vet inte hur jag ska kunna vara stark, konkret och få ut något av ett 15-min samtal på vårdcentralen? Och ska någon undersöka mig så vill jag helst att det ska vara en kvinna, kan man begära det? 

Första gången jag va på VC så spekulerade hon om jag kunde haft IBS, men jag vet inte. Någon som kanske vill diskutera med mig? Känner mig så jäkla ensam i alltihopa. Det kanske finns någon som är bra på att tyda avföring också haha? Skrattar

Oj... vad långt det blev. Ja ni förstår ju, mycket som snurrar i hjärnan.

Anmäl
2015-08-12 10:50 #1 av: Haztparken

Många tycker tyvärr att det är jobbigt att prata bajs! När jag pratar med min mag/-tarm läkare så berättar jag ofta om min avföring, hur den ser ut, hur ofta m.m och visst en smula skumt känns det men eftersom det har blivit en vardag för mig med mina problem så har också bajssnacket blivit det.

Och egentligen så ska inte det vara så himla tabu att snacka om det, alla bajsar ju. Men jag förstår dig fullt!

Jag själv har Crohns och kankse IBS. Har problem med förstoppning och att det ofta är mycket slem på avföringen = något är irriterat i tarmkanalen.

Du kan ju alltid be om att få göra etr avföringsprov där dom kollar ditt Calprotectin, det är en bra indikator på om man har någon inflammation i tarmarna. Kan ju vara skönt att försöka utesluta en kronisk tarmsjukdom :)
Min kusin har stressmage, det finns ju sådant också att magen sätter igång pga stress utan att det ligger någon sjukdom bakom, men självklart kan det ändå göra det

Jag är själv en snart 20 årig tjej som haft mag problem hela livet och haft mindiagnos sen 2013 har jag för mig.

Har du några frågor så får du gärna ställa dom! :)

Anmäl
2015-08-12 10:54 #2 av: Kerstinfalk

Magont kan orsakas av många olika anledningar. Du är ju kvinna och då kan det vara hormonellt. Det kan vara endometrios, det blandas ofta i hop med IBS.

Det kan vara allergier, överkänslighet eller tarmsjukdom.

Oavsett varför du har ont i magen så behöver du hjälp. Sök hjälp hos vården fram tills dess att du mår bra. Det är bara dumt att skämmas för det här, ingen kommer att tacka dig för att du går runt och har ont. Det är inte alls duktigt att bita i hop. Det är bara genomdåligt.  Se till att skriva upp alla frågor och funderingar på papper och ta med dig till läkaren. När man kommer dit är det så lätt att man glömmer sina frågor. För så här skall du inte behöva ha det!

Anmäl
2015-08-12 11:07 #3 av: Glorious

#1 Nä jag vet. Det jobbiga är nog också att jag blir ledsen oftast, det är som att jag går och tänker på magen hela tiden och när det väl ska pratas om det så svämmar bägaren över och jag bara gråter, DÅ är det inte lätt att prata om bajs hehe. 

Jag fick faktiskt lämna avföringsprov när jag var där första gången, då visade det ingenting. Vilket var kanske två år sedan, men jag kan nästan säga att min avföring var mer normal då än nu fast då hade jag mer stress över magen för jag trodde att jag inte kunde hålla mig när jag kände mig inlåst, fick lite panik av att sitta i ett klassrum och särskilt på bussen. Min mage var ofta uppblåst, knorrade mycket och jag hade illamående på morgonen för att jag var "nervös" inför morgonturen till skolan. 

Jag kom över den där perioden till slut, lärde mig att bussen inte var så farlig ändå (även om jag fortfarande helst inte åker buss, speciellt inte med bekanta eller folk jag känner - hade varit så pinsamt om det hade hänt något). Detta är alltså inpräntat i min hjärna, och ändå har det inte hänt EN ENDA GÅNG att jag bajsat på mig offentligt. Dock har det känts som det har varit väldigt väldigt nära, och någon gång har jag fått hoppa ut ur en bil (vilket va förnedrande nog tyckte jag). 

Så ja det är mycket stressmage, jag stressar över flera saker, men jag stressar ju MEST över min mage, så ? Ska jag bara gå och prata med någon terapeut igen?

Märker ju att min mage är betydligt lugnare och härligare när jag är hemma. Värst är det när jag ska iväg någonstans, men det brukar lugna ner sig när jag väl kommit till destinationen. Gillar inte heller att vakna upp någon annanstans för det är oftast på morgonen det kan kännas lite körigt också. 

Har inte alls samma problem med uppsvälldhet, illamående och toaspringande längre. Men den är fortfarande lite oberäknelig. Är jag hemma så går jag oftast 1-2 ggr om dagen, men det kan bli upp till 5 också. Ska jag iväg så handlar det kanske om 3 ggr den där sista halvtimman innan jag åker. 

Slemmigt har det varit ibland. Ofta är den klibbig och lite typ seg mellan pappret? Ibland är det lösare men oftast är den mer hård. Ibland är det bara harpluttar, ibland som små små blad (alltså väldigt tunna), och ibland är det korvar. Den där sega och ibland bladiga avföringen känns som det är mer gammal sådan? Oftast betydligt mörkare.  

EDIT: Ska tillägga att jag inte har MAGONT (ytterst sällan i alla fall), vilket gör att jag inte tror att jag har IBS. 

Men jag funderar på om det är stressmage, vad gör jag för att lugna den? Jag är ung och vill göra massa saker, ett fartfyllt liv och att vara med kompisar är liksom den perioden jag befinner mig i.

Anmäl
2015-08-12 11:18 #4 av: Haztparken

Det finns ju lite recept fria mediciner om du känner att du är hård i magen ofta. För ofta är inte bra och kan påverka tarmarna.

Annars angående din stress. Jag kan bara gå till mig själv och när jag t.ex. ska på hundutställning med min hund så blir jag väldigt nervös eftersom alla kommer titta på mig och min hund. Och när jag blir nervös så kan min mage sätta igång så jag får diarré och då börjar jag också stressa över att jag nog kommer få diarré och bajsa på mig mitt i allt. Det blir lite av en ond cirkel, för jag har aldrig bajsat på mig men tanken att det kan hända finns alltid där!

Det som hjälpt mig i sådana situationer är ett recept fritt stoppningsmedel. Jag själv har Dimor som funkar utmärkt på mig när jag väl får diarré, då slutar den direkt medicinen har börjat verka, vilket är snabbt.
Det blir som en trygghet för mig att veta att den ligger där i min ficka eller väska, vad som helst! Och bara väntar på att jag ska använda den OM jag behöver den.

Nu dom senaste gångerna har jag inte behövt använda den och det har blivit mycket bättre men jag har alltid med ifall att.

Anmäl
2015-08-12 11:38 #5 av: Glorious

#2 Det är otroligt dumt, det är jag medveten om. Man försöker väl låtsas att man är frisk genom att skjuta undan det, men så gnager det ju på en ändå. 

#4 Jag är sällan så hård att det gör ont. Dock har jag nog stressat fram ett och annat i mina dagar, för man vill "va tömd" när man ska iväg, vilket har lett till hemorrojder, dom varken blöder eller gör särskilt ont men det är ju ändå lite obehagligt. 

Ja Dimor har jag faktiskt, det har också hjälpt mig i de där värsta stunderna, lättar panik/stress-diarrén, har det exakt som du... nervös och jag blir lös heh. Ska på festival i dagarna så då får det blir dimor så jag kan slappna av. Var först rädd att jag skulle bli förstoppad av dimor men jag har oftast ändå fått avföring morgondagen efter som vanligt. 

Tack för tipsen!

Anmäl
2015-08-13 18:54 #6 av: Nils52

Magbesvär kan bero på många orsaker. Därför behöver det utredas. En väldigt vanlig orsak kan vara att man är allergisk mot något man äter. Ett förslag skulle vara att testa med att försöka utesluta gluten, för t.ex. en månad. Då märker man ju om det blir någon skillnad. Ett annat alternativ skulle vara att prova Kolloidalt silver.  Det är bakterie och virusdödande, och har hjälpt många. Läste nyligen om en person som blivit av med IBS.   Homeopati är också något som kunde vara till bra hjälp. Men då bör utredas vilket medel som passar in, alternativt att man själv lånar hem en bok i ämnet från bibloteket. Två som jag kan rekommendera är "Stora  Homeopati boken" , Den andra är "Homeopati & healing" av Maj-Lis Hagenmalm. Den sistnämda tycker jag själv är bra. Där tas flera olika fall upp. Den är heller inte så dyr, kanske två hundra kr.   Ett alternativ vore också att du testade yoga, meditation. Det gör att man slappnar av , och det är bra för hela kroppen.

Anmäl
2015-08-13 19:08 #7 av: Nils52

Magproblem. Glömde  att nämna  Candida.  Det är väldigt vanligt. Det bör också utredas. För det kan ställa till väldigt mycket problem. Finns en bok som heter just Candida  ,skriven av Peter Wilhelmsson (inte helt säker)  Ett sätt man kan se det på,  är att kontrollera sin tunga. Vid candida så brukar man få en vit beläggning på den. Vid just candida så bör man undvika socker och sötsaker i stort. För den livnär sig på socker.  Man kan också söka på nätet på Candida, för där finns mycket.

Anmäl
2015-08-15 23:41 #8 av: Aniara14

#0 Det finns ett nyligen sänt radioprogram om detta ämne: Kropp och själ, Det pinsamma nummer två.

Anmäl
2015-09-07 19:00 #9 av: Love Lejonhuvadekaniner

Låter precis som jag du beskriver dig precis som jag känner förutom att jag har magont, illamående hela tiden osv:(

Anmäl
2015-12-05 16:54 #10 av: Annewala

Hej! Jag är en tjej på 18 år som är i e x a k t samma situation, känns som att texten kunde vara skriven av mig haha. Skulle gärna vilja få kontakt med dig och prata via mail typ!

Anmäl
2015-12-16 23:54 #11 av: [Lummer]

Hej.
Fick min diagnos i juni i år efter flera års hevete. Mina problem har gått i skov och alla prover visat att jag var friskast i världen tills jag krävde en koloskopi där dom tog biopsier.
Jag har kollagen kolit. Det går i skov och är inte psykiskt.

Nu har jag precis ätit ur en kur kortison för mitt 2a skov sen juni. Hoppas det fungerar... 💩 Har blivit bättre iaf.

Stå på dig och kräv undersökning. Inte lätt jag vet men du har rätt till det. Stor kramen

Anmäl
2016-01-06 20:47 #12 av: Glorious

#11 

Hej! 

Åh det låter jobbigt. Men det är skönt att kunna sätta fingret på vad det är antar jag åtminstone. 

Får väl göra det. Men det känns som jag har för lite problem för att jag ska bli tagen på allvar och dessutom skäms jag för att ha dragit ut på det också, känns som det kommer skyllas på mig.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.