Colit / Kolit - sjukdomar

Ulcerös Colit

2015-09-11 10:32 #0 av: Anonym

Hej på er! Jag håller min tråd anonym, för att jag känner inte för att exponera mina känslor ifall någon jag skulle känna skulle uppleva sig träffad.

Jag har sjukdomen Ulcerös Colit och har haft diagnosen i snart tre år snart. Min utredning tog ungefär två år, startade alltså 2011. När utredningen startade gick jag andra året på gymnasiet och skulle snart påbörja tredje året. Det sista året var väldigt svårt och hade jag inte haft vänner som ställde upp på att hjälpa mig med uppgifter som jag hamnade efter med, eller stötta mig i ämnen som jag ville satsa ännu mer på, så vet jag inte om jag hade klarat sista terminen med ett godkänt slutbetyg. 

Min sjukdom blossade upp väldigt smygande, men när de väl förstod att det var UC så var mitt tillstånd akut. Jag minns väldigt lite av hela processen, eftersom den var väldigt lång, utdragen och med flera sjukhustider i bland flera dagar i vecka. Jag tycker hela utredningen känns som ett stort trauma.

Sedan jag tog studenten och dessutom träffade min stora kärlek, det vill säga mitten av 2013, så har jag mått oerhört bra. Livet har rullat på symtomfritt i flera månader, år till och med. Däremot har jag fått tillbaka några symtom numera. Det känns så lustigt att magen har direkt anknytning till stress, vilket gör mig direkt hjälp- och maktlös. 

Jag känner mig hjälplös just nu i skrivande stund, just på grund av att det här året har det varit mycket sjukskrivning från arbetet (utbildad barnskötare, vikarie utan fast anställning). Och jag vet inte hur jag ska ta mig till. Det känns urlöjligt att behöva kontakta vårdcentralen och komma med flera månaders historia som pekar på att det är min mag- och tarmsjukdom som drar ned mitt immunförsvar. Det har hänt en gång att jag har haft ett närmare akuttillstånd under arbetslivet, och fick vara hemma i tre dagar samtidigt som gick på behandling. Det känns rent ut sagt hopplöst att överhuvudtaget arbeta, när chefen ringer och undrar ifall de behöver hitta en annan lösning än att anställa mig på grund av mycket "strö"-sjukskrivning. 

Jag är 21 år och hela den här cirkusen får mig ärligt talat att gräva ned mig i ångest, depression och mer och mer saker sluta fungera för mig. I vilken ände ska jag börja reda upp den här röran? Hur mottaglig är vårdcentralen för att lyssna till mina känslor, psykiska och fysiska hälsa? Jag känner ingen i min omkrets med liknande erfarenheter och jag känner mig ensammast i världen, att ingen förstår. 

Tack så mycket på förhand.

Anmäl
2015-09-11 10:44 #1 av: grandma

Får du skov med magproblem eller är du mycket förkyld? Om det är det sista så är man ju väldigt utsatt för infektioner när man jobbar med barn. Jag brukar säga att förskolebarn är giftiga. Hade själv 60& frånvaro när jag jobbade på dagis för många år sedan.  Jag slutade kan jag väl säga. Vissa klarar det bättre än andra. Om det är din mage så kan jag säga att jag som har crohns sjukdom har blivit mycket bättre sedan jag började med Lchf för 1½ år sedan. Jag hade även svår IBS och har varit bra i snart ett år efter jag behandlades med FT ( Faecestransplantation) på en klinik här i Stockholm. Det har även visat sig att FT har en gynnsam effekt på UC så de forskar mycket i det nu. Du får gärna skicka PM om du vill prata mer privat.

Glad

Anmäl
2015-09-11 11:04 #2 av: Anonym

Jag har fått ett skov så pass att jag varit hemma, det var då jag var hemma under tre dagar då det var som värst och sedan återgick till arbetet. Dock fortsatte jag lokalbehandling via ändtarmen i två veckor. 

Alla andra sjukskrivningar är på grund av förkylning och magsjuka. Jag har alltid varit mottaglig för förkylning. Innan utredningen och vi började testa in medicinen så hade jag också hög frånvaro från skolan till och från under terminerna. När jag tog studenten och träffade min älskade kärlek så har jag haft ett väldigt uppehåll med allt vad sjukdom är. Men nu börjar de olika symtom komma tillbaka igen. Halsbränna/sur maguppstötning, förkylning, magsjuka, etc. 

Det med att byta bransch känns så långt ifrån mig, på något vis. Jag måste läsa in Ma 2b och Eng 6 för att ha grundläggande behörighet. Jag kan absolut tänka mig att plugga någonting spännande, men vägen dit känns svår med tanke på att jag har en familj att försörja också. CSN-lån är ett alternativ, men det är fortfarande svårt... 

Nu skriver jag en hel del, men för att det är nämnvärt och hör till stressen så ska jag köra upp en fjärde gång om ett par dagar och jag har sådana mentala blockeringar inför det här. Jag är extremt orolig för att kugga ännu en gång, därför jag känner att jag snart inte orkar utstå mer stress som snart saboterar hela min hälsa. Jag har varit med om trafikolyckor, så spärrarna är många från det. 

Uh, det är så många delar som behöver ställas till rätta, men jag vet inte hur jag ska reda upp det. Jag försöker rehabilitera mig själv så mycket som det går, exempelvis med att visualisera och tänka pedagogiskt mot mig själv. Jag har insett att det hjälper en del, men inte hela vägen till att slappna av. Igår laddade jag ned ljudboksapp och lyssnade till mental träning för personer med oro, ångest och panik. Det kändes ovanligt bra när jag vaknade upp i morse. Så det var kanske väldigt bra idé. 

Tack för att du ställer upp. Jag ska känna efter lite på det Hjärta

Anmäl
2015-09-11 12:28 #3 av: grandma

HjärtaDu får såklart fortsätta att vara anonym. Glad

Anmäl
2015-09-12 10:52 #4 av: Nils52

Lite info vid ulcerös colit. En bok som skrivits i ämnet av Annika Lagerhorn  (http://ulcerativecolitishealing.wordpress.com ) . Sen så skulle det vara bra att försöka utesluta gluten, socker.  (gluten-celiaki-blogspot.com )  . Själv skulle jag också testa Kolloidalt Silver. Det är bakterie- , och virusdödande. Har läst om en person som blev frisk från Chrons med just det.  ( Kolloidalt silver 2.0 ) på denna sida på facebook hittar man massor med fallbeskrivningar. En intressant bok, skriven av Ursula Jonsson, "Nu räcker det" (bl.a. så befriar du dig från kronisk sjukdom)  . Ät också tillskott av mineraler, vitaminer (B, C, D-vitanin) är bra.

Anmäl
2015-09-12 11:34 #5 av: Anonym

#4 Det där ska jag verkligen kolla upp! Tusen tack Hjärta

Anmäl
2015-09-12 13:33 #6 av: grandma

Kollodialt Silver!! Suck säger jag bara. Lika mycket humbug som Energimedicin som säger sig bota cancer och allt möjligt. Jag har faktiskt testat det mesta på min väg för att bli frisk och det är också många som har tjänat väldigt mycket pengar för att jag och många med mig är beredda att försöka. Jag vet inte om det var värt det, mer än att jag nu med facit i hand kan säga att det är kvacksalveri. 

De som tror på det får väl göra det men jag gör det inte. 

Anmäl
2015-09-13 09:56 #7 av: Nils52

Som kommentar till påståendet att Kolloidalt silver  skulle vara humbug kan jag inte hålla med om.  Har själv inte använt det så mycket, men har följt med inläggen på dess hemsidor (Kolloidalt  silver 2.0 ) eller (Kolloidalt silver 3.0 ) , Jag hyser inget tvivel på vad privatpersoner som skriver där, att de skulle ha någon orsak att överdriva. Men jag vet ju helt klart att det finns mycket humbug inom allt, både inom den vanliga läkemedelsindustrin och inom alternativmedicin. Så det gäller att följa med och sätta sig in vad det rör sig om.

Anmäl
2015-09-13 10:27 #8 av: Nils52

Vill komma med en rättelse, den hemsida som jag hänvisade till har tydligen lagts ner. Men går man in och söker på google på Annika Lagerhorn , så hittar man rätt. Hon har skrivit en bok om hur hon själv behandlade sig, och blev frisk. Man kan antingen köpa boken, eller ladda ner den. Har själv laddat ner den.

Anmäl
2015-09-14 23:41 #9 av: Nils52

Läste följande på kostdemokrati  i dag. Mer information på följande hemsida  : http://www.kostdemokrati.se/wp-content/uploads/UC.pdf       , eller denna sida : http://www.kostdemokrati.se/.../en-bok-om-att-bli-frisk.../...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.