Kroniskt illamående
Hallå, Malin här! Snart levt 22 år varav 5 mer eller mindre kroniskt illamående. Det tidigaste minnet av skiten var en baksmälla när jag var 17 efter att ha druckit ren sprit tills allt bara slocknade… Dagen efter var ett rent helvete men egentligen inga konstigheter med tanke på vilken nivå vi festat dagen innan. (Hade inte testat alkohol många gånger innan heller.) Det var bara det att illamåendet höll i sig i vad jag kan minnas över en vecka och minns att jag anmälde mig "sjuk" ifrån skolan. Efter den händelsen så lärde min kropp sig vad illamående hette. Minns bl a en period när jag aldrig var hungrig och sedan mådde jag nog illa lite från och till i början, även om jag inte tänkte på det så mycket då kanske. Men åren gick och till slut blev det ett så stort problem att det skulle komma att styra mitt liv.
Dock aldrig några kräkningar eller ens tillstymmelse till känslan att behöva spy. Illamåendet är av en annan sort som är svårbeskrivet även om jag har försökt så bra jag kan. Det är som en uppkördhet från magen och upp i halsen. Som allra oftast och värst efter jag ätit. Rapningar och ofta en del gaser i magen. Ofta hård i magen men som jag ser det inget större problem. Inte fullt så uppsvullen mage som många kan ha problem med, men en liten svullnad i övre delen av magen som jag känner hör ihop med illamåendet. I kortare perioder (handlar om några veckor) kan det bli värre än värst och då har jag svårt att äta över huvud taget… Men vanligtvis har jag absolut inga problem med hungern utan blir snarare bättre under tiden jag äter. Men efteråt blir det nästan alltid värre :( Känslan är att magen inte orkar smälta ner maten.
Har genomgått en rad olika undersökningar genom åren: gastroskopi, ultraljud, dryckestest, mätningar av tarmens rörelser och provat VÄLDIGT många mediciner mot illamående och magen som inte hjälpt ett dugg. Även gått i KBT-behandling vilket inte heller hjälpte tyvärr. Har provat att utesluta olika saker ur kosten i perioder men har alltid kommit fram till att det inte spelar så stor roll vad jag äter. Jag kan inte styra det ett dugg och det lever helt enkelt sitt eget liv!! Har förut fått diagnosen IBS vilket visade sig inte stämma eftersom jag ALDRIG har ont i magen, och det sista läkarna sagt nu är just "kroniskt illamående" och att man inte vet vad det beror på….. Alltihop ledde förra året till att jag blev deprimerad och har fått stora problem med ångest/panikångest.
Det sista jag gjort är att ha varit hos en kineseolog där jag fått akupunktur och örtmedicin. Kvinnan där säger att jag har "fukt och flegma" och pratar om energiblockeringar i kroppen. Det hon säger låter logiskt så jag har följt hennes kostråd så noga jag kan några månader nu, men svårt att säga om det blir någon skillnad..
Ska inte bli allt för långrandig här, men jag delar gärna med mig mer av mina erfarenheter och tar MER ÄN GÄRNA emot tips av er andra. Hur ni äter, lever, tar för mediciner osv. Känns bra när man läser i forumet om andra med liknande problem, får en att inte känna sig lika ensam!!! :) Om någon vill diskutera kineseologi eller kinesisk medicin är jag också jätteintresserad!
/En som kämpar och kämpar…
Låter som Magkatarr eller Ibs . Då hjälper Novalokol Sammarin elller Oprazol på apotek. Min man får det efter stress eller alkohol. En surhetskänsla.
Trevis för turist diare kan också hjälpa. Ät regelbundet och lite. Kokta ägg grönskaer en mosad potatis med lite smör och salt. Tonfisk på burk. Eller kokt ris. Risgrynsgröt Macka med choklademjölk. Undvik starka kryddor kaffe vin och lök.
Stressa av och ta en veckas må bra kur och det blir bättre. Lycka till Blossas matte Jag har Gluten laktos och IBs
Malincharlotte, visst är det skönt att veta att man inte är ensam och att man kan få nya tips om hur man ska bemöta sin eländiga mage.Har du testat Motillium som är ett läkemedel som skrivs ut på dispens mot illamående? Det ska man ta i samband med måltid för det gör att nedre magmunnen öppnar sig lite snabbare och man inte känner det som att maten ligger kvar för länge i magsäcken.
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
Lööv: Tack för tipsen. Men jag uppfyller inte kriterierna för IBS och tycker inte att jag känner igen mig i symptomen för magkatarr fullt ut heller. Då ska ju mediciner mot magsyra hjälpa och det gör absolut ingen skillnad för mig. Har provat många gånger med ett antal olika preparat. Tänker mycket på vad jag äter (mycket kokt mat osv) och ser till att äta regelbundet med mellanmål under dagen, och har inte märkt att det finns något samband med stress..
Grandma: Har varken testat eller ens hört talas om Motillum. Började googla direkt och på beskrivningen låter det ju hur bra som helst! Hittade ingen info på svenska alls, betyder det att det är en ovanlig medicin här? Är det något du har använt eller vet någon annan som har? 🙂
Jag har använt den framför allt för att jag ibland efter en enkel frukost inte har kunnat äta något mer den dagen. Fruktansvärt illamående och det har känts som att jag ätit en fem-rätters pastameny. Proppmätt med andra ord. 🤢 Motilium har min magläkare skrivit ut och jag tycker den definitivt har hjälpt mig. Jag äter den bara de dagar det är som värst och just den här proppmätta känslan är så skön att bli av med. Superviktigt att ta den i samband med måltid.
Den finns på apoteken men inte i FASS har jag förstått
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
Åh jag vet hur det känns, den där uppkördhetskänslan är det värsta som finns. Speciellt om man har den igen och igen och igen…!!! Är det en medicin man skulle kunna äta dagligen tror du? Kanske är något som är värt att ta upp med min läkare :)
Jag har ju inte den där känslan varje dag utan lite då och då och eftersom jag är ganska fed up på alla mediciner som jag är tvungen att äta så tar jag dem bara vid verkligt behov. Jag vet inte vad du eller andra menar med uppkördhet, jag är inte gasig utan full i magen eller nån slags kramp. Svårt att beskriva men många gånger har jag svårt att svälja också. Och så det där fruktansvärda illamåendet. Jag tycker absolut att du ska prata med din läkare om det. Jag hoppas du har en som är lika inkännande och bra som min och resten av läkarna på SÖS- gastro.
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
Starta ny diskussion