![[mia-38]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Tumör
Hej.
Jag hittade denna sajten när jag letade i listan efter magsjukdomar.
Vi i vår familj har nu en svår tid framför oss. Min pappa ligger och är cancersjuk i tarmen. Han har nyligen opererat in en stomipåse. Tumören sitter i någon utav tarmarna och de vågar inte ta operera bort den pga spridningsrisken.
Den är tyvärr elakartad.
De pratar om att han ska strålas efter att stomin har läkt.
Vi vet inte så mycket..men det verkar som pappa håller inne med information. Som han inte vill säga. Vi är rädda för att det spridit sej och att det är för sent.
Vi kämpar på och puschar och stödjer honom så att han ska orka.
Men hur ska man förhålla sej? Får man gråta inför honom?? Alla känslor kommer upp till ytan.
Hur stödjer man bäst en som ligger cancersjuk och där man inte vet utgången?
Oj, jag blev ju av med min bästa väninna för två år sedan i galopperande cancer. HAr du tagit kontakt med läkaren? HAr han fått kontakt med palliativa teamet? i så fall är det bra en väg. OCh då ska även ni bli kontaktade. OCh visst, det är hemskt man kan inte gråta i närhet av den som står en så nära.Vi kunde inte det heller….
Här är en sida där du kan få lite hjälp…
The Owls are not what they seem
de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....
Hej.
Tack för informationen. Jättebra sida.
Vi har inte fått så mycket information. Vi har bara pratat med läkaren. Känner att de inte vill berätta så mycket utan att vi får fråga.
Känner att jag inte vill gråta inför honom utan stödja honom istället. Vill inte visa mej svag.
Det är jättetufft. Jag är mer arg just nu. Känner att jag får bita ihop ibland för att inte skälla ut folk obefogat.
Imorgon ska han röntgas. Troligen för att se om det spridit sej eller inte. Jag hoppas verkligen att det inte har det.
Han har nog inte riktigt insett allvaret.
Tumören kan inte tas bort…utan de pratar om att lindra och förhindra att det blir mer genom cytostatika.
Han har en enorm envishet och livsvilja. Tror man kommer långt på det.
Beklagar Mia, vad svårt det måste vara att din pappa är sjuk. Förstår att det är jobbigt.
Du stödjer din pappa genom att finnas där tillhands. Det är absolut tillåtet att visa känslor. De cancersjuka som jag har haft som patienter har varit otroligt medvetna om att det är en svårt situation för alla.
Man kommer långt på envishet och livsvilja, det har du absolut rätt i!
Min pappa gick bort i cancer, och jag kunde visst gråta inför honom. Det gick helt enkelt inte att låta bli.. Varför skulle man inte kunna det?
Och jag har Hjärntumör…. För tillfälle så ser den bra ut =D
Starta ny diskussion