Mag- & Tarmsjukdomar iFokus

Mag- & Tarmsjukdomar

Etikett: ibs-irritable-bowel-syndrome
Läst 10371 ggr
[recs]
8

IBS: Hur påverkas Du mentalt?

Hej! Jag är helt ny här.. Ber om ursäkt ifall jag postar nått galet..

Hur som helst. Har läst mängder av trådar och diskussioner om IBS och allt runtomkring på nätet. Alla verkar ha sin egen variant av sjukdomen, olika besvär, olika kostråd, olika mediciner.. Osv. Eller hur? 

Jag har själv en mage som vägrar fungera och som fullständigt saboterar mitt liv och har genom åren gjort att livsglädjen blivit förstörd och snart är helt obefintlig. 

Jag har märkt att jag envist försöker hitta samband och orsaker och ledtrådar.. Var kom det här ifrån, hur började det, varför..? Osv.

Jag är vansinnigt nyfiken på om det finns nåt som läkarna missar.. Finns det verkligen inte NÅT vi har gemensamt som kan påverka sjukdomen eller bidra till att den uppkommer?

Bland mina egna misstankar finns saker som en uppväxt med dåliga matvanor (inga regelbundna måltider, mest halvdana halvfabrikat, sällan eller aldrig frukt och grönsaker.. Det vart inte så fett ekonomiskt hemma så att säga. Det bästa käket jag fick i mig som barn var nog skolmaten), men också senare i tonåren överkonsumtion av godis, kakor och kaffe. Har också spekulerat kring p-piller, rökning, oregelbunden träning, perioder av psykisk ohälsa, ssri-preparat, värktabletter..

Men mest av allt undrar jag om inte f-n mina besvär kommer från huvudet. Har sedan unga tonåren varit en bekymrad själ som lätt oroar sig och nojar över saker. Snudd på paranoid ibland. Hur som, ibland känns det som att om jag bara inte tänkte på hur magen mår, så skulle det inte vara några problem heller.

MEN det går inte?!

NI SOM HAR PROBLEMMAGAR: går ni omkring och är livrädda för att bli dåliga på olämpliga platser och i opassande (omöjliga!) situationer? Eller tar ni dagen som den kommer och tänker att "händer det så händer det"? För hur mycket jag än försöker så går inte det. Känns kistan minsta lilla i olag så avbokar jag allt och ställer in. (Trots att jag i 9 fall av 10 inte blir dålig under dagen hemma). 

(Fast å andra sidan vet jag ju mycket väl att magen är ju opålitlig.. Kan sitta hemma ensam i lugn och ro, dricka vanligt vatten och bli kass. Å då äre inga hjärnspöken som djävlas, utan en lurig mage.. Eller? Magproblem kan ju också orsakas av stress, och ibland undrar jag om jag inte kan ha nån form av tramsig "bli-magsjuk-fobi" istället.. Fast tramsig och tramsig. Vad det än är förstör det mitt liv. Så för mig är det inte så.. tramsigt.)

Hur mycket påverkas ni psykiskt av besvären?

Känns det med som en ond cirkel av mental stess > mer magproblem > ännu mer stress > ännu mer magproblem… osv?

Vore så himla tacksam om ni vill dela med er av era tankar kring detta!

Mooniq
1
#1

Jag har haft IBS i hela mitt vuxna liv och jag har haft ett helvete.. mycket smärta, trötthet, diarréer, tvärstopp etc…

jag har inte laktos eller gluten allergiker. inga prover visar något alls som är fel.

för 4½ år sen började jag med lchf och magen blev frisk på mindre än 3 dygn. Om jag äter spannmål eller mejeri så startar helvetet direkt med magen men låter jag bli så är jag hur frisk som helst.

kanske värt för dig att prova dra ner på mejeri och spannmål.. kanske känner du förbättringar fort..

hoppas i alla fall att du hittar nåt som hjälper dig

Glad

Älta inte problem - skapa lösningar!! 🤔😃

[recs]
0
#2

Wow! Hört/läst om många som blir bra eller bättre av lchf. Härligt att höra! Kan du käka grönsaker?

Jag har också tagit bort kolhydrater från kosten sedan i höstas. Inga spannmål, gluten, socker, potatis.. Ja, osv. Mejerivaror äter jag i små mängder (mjölk i kaffet på morgonen.. Kanske en klick creme fraiche nån enstaka gång i månaden eller två.) Och det lilla är enbart laktosfria varianter.

Kan tilläggas att ibland deppar jag ihop och då kan det slinka ner ett eller ett par Toblerone :/ Men ibland kan det nästan kännas som att det blir bättre :s För stunden. 

Men det är snedsteg, annars är det enda jag äter i princip kaffe på morgonen, och sen fiskbullar på konserv eller makrill i tomatsås. Det vet jag iaf att jag inte blir kass av. Någon enstaka gång festar jag till det med ett kokt ägg eller 2. Så, fisk, ägg, kaffe. Hur länge kan man leva på det utan risk för skador.. Suck. 

Hade gärna provat andra grejer & experimenterat men har ett jobb jag inte KAN vara sjuk ifrån, så jag törs inte prova..

Det är ett helsike det här :/

Mooniq
0
#3

jag käkar grönsaker utan problem. jag undviker pasta, ris o potatis. främst för att det lägger sig som cement i systemet.. och jag får smärta direkt av det.. men grönsaker går bra , kokta, stekta, wokade, råa - inga problem alls.

sen äter jag mycket ägg, kokta, stekta och som omelett med tillbehör. fungerar utmärkt. ägg är världens bästa mat - innehåller allt en människa behöver utom c-vitamin - så lite paprika till så är måltiden komplett.

Skrattande

Älta inte problem - skapa lösningar!! 🤔😃

mingela
0
#4

Kaffe ställer till det ordentligt i min mage. Numer använder jag det endast som smaksättning för jag älskar kaffesmaken.

[recs]
0
#5

Ah okay.. Där ser man, va skönt :) Själv vågar jag inte chansa igen, sist jag käkade sallad fick jag sota för det i en vecka :( Synd, för grönsaker känns ju som nåt man inte vill gå miste om.. Vad kan tänkas vara de absolut snällaste av grönsaker, nån som vet? Kanske.. stuvad spenat? Eller kokt mosad blomkål? Känns ju rätt.. skonsamt?

Ah men fint! Fler ägg alltså :)

Ah kaffe ja.. Det är lurigt. För mig är det förbaskat bra på mornarna då det "kickstartar" maskineriet så att säga, när man har koll på läget haha. Kaffe & några cigg sen kan man få saker och ting överstökat, för att sedan må något bättre under dagen.. (Tills jag käkar på kvällen..) Men kaffe under resten av dagen eller ute, näe. Då undviker jag med kaffe. Inte minst för att det lätt förvärrar saker och ting om man redan är stressad/nervös dessutom.. :/

Mooniq
0
#6

jag programmerade bort kaffe av andra orsaker än magen, men dricker nån enstaka kopp ibland utan problem. jag var en kaffemoster av stora mått och koffein är inte bra för kroppen, därför fasade jag bort kaffet..

kokta grönsaker är nog det snällaste.. prova dig fram , skriv lite matdagbok och hur du mår, så får du snart rätsida på vad som ställer till problem och vad som inte gör det.

Skrattande

Älta inte problem - skapa lösningar!! 🤔😃

Lööv
0
#7

har gått igenom alla de tänkbara undersökningar. Som finns. Först trodde de det var hjärtat sedan  lactos  och gluten.

Jag har panikångest som utlöst av ett dödsfall i familjen som blivit IBS.

Minsta lilla stress så får jag ångest atack som blir som ett skruvstäd runt bröstet och bak i ryggen. Det gör så ont att jag skriker rakt ut och sedan måste  lägga mig ner. Sedan kommer IBs en. Kramper från magsäcken och nedåt. Kan få gå på toa 4-6 gånger.  Äter Dimor så först hårt sedan löst och jag blir genom svettig och håller på att svimma.

Jag vill inte träffa fol. Gå i affärer eller vara hemmifrån.

Vi skulle renovera badrummet. Men jag kan inte vara utan toalett. Det spelar ingen roll vad jag äter. Det kommer änndå. Kan inte stoppa det.

Ska lära mig leva med det. Har inte fått någon medcin. Det finns ingemmer än Dimor och probimge på apotek.

Jobbig ja. Men det går  att leva med. Starka  kryddor och alkhol undviker jag sött och salt. Gluten och lacktos. Kokt potatis ris och pasta med kokt kött eller fisk. Kokar  köttförs  med lite salt och dricker som buljong.

Men ibland tål man inte vatten. Då är det bara att vila med en god bok.Tar hundpromenader då jag orkar. Blossas Matte

MTR-82
1
#8

Hej recs.

Jag har IBS-C och har sedan 2,5 månad ätit LCHF och magen har aldrig varit bättre! Visst kan jag bli lite uppsvälld fortfarande, men det är för att vi har en 3-åring i trotsåldern så det är inte det lättaste att sitta still då man äter. Och de med IBS ska tugga maten ordentligt och sitta i lugn & ro och äta… Flört Jag har dock märkt att jag blir uppsvälld av mjölkprodukter, som keso och mjölk - däremot har jag inte märkt så stor skillnad om jag får i mig visp-/eller matlagningsgrädde.

Jag äter inte: frukt, mjöl, socker, pasta, ris, potatis. Dricker inte alkohol (det gjorde jag inte förut heller eftersom jag är nykterist!) eller kolsyrad dryck. Äter inge halvfabrikat, utan gör egna köttbullar, t.ex.

AudreyHorne
0
#9

Hej!

Psykiskt känner jag mig för tillfället rätt knäckt. Jag vill liksom bara lägga mig i fosterställning och gråta. Idag är en vansinnigt dålig dag.

Den onda cirkeln är vi helt överens om. Stressen kommer, magen krackelerar och sen späs det hela på av ångesten det genererar att inte kunna leva ett normalt liv.

Jag har varit dålig i snart två år med en postinfektiös Ibs-D. Är jag dålig kan jag inte gå hemifrån. vart jag än går vet jag alltid var det finns en toalett. Hittills i år har jag spenderat ca 200 spänn på betaltoaletter. För det mesta tar jag Dimor och härdar ut smärtan, men ibland blir man bara matt i själen.

Min Ibs triggades av ett dödsfall i familjen men jag har haft liknande problem när jag var yngre.

Exxozzie
3
#10

Jag har haft IBS i 5 år men fick min diagnos för några månader sen. Innan jag fick diagnosen och inte hade hört talas om IBS (sen började läsa runt på nätet) kunde jag bli riktigt frustrerad.

När jag vet vad problemet heter kan jag nu hitta bättringar. Jag är ju inne i en "test-period". Vad kan jag äta?
Det jag märkt har hjälpt är att äta lite men ofta. Börja alltid dagen med ett stort glas vatten och psylliumfrön. Det fungerar inte jämt men det lindrar hyffsat.

Jag brukar faktiskt ta dagen som den kommer. Om jag inte klarar av en dag på jobbet eller när jag är bortbjuden åker jag helt enkelt hem. Bara tanken på att jag kan åka hem om jag inte pallar brukar fungera bra. Går jag med inställningen att "jag måste vara här hela dagen. Hur ska det gå? Vilken toa ska jag använda?" blir det bara värre.

För att inte tappa kämparglöden vägrar jag tänka att det är mig det är fel på. Det är min MAGE som har en dålig dag - inte jag.