Frustrerad, arg, ledsen på min omgivning
Värsta är inte min kropp som försöker efterlikna Titanic så gott de går, de värsta är omgivningen, då menar jag de nära och de kära speciellt.
Ibörjan var de okej, kroppen funkade felfritt med medicinering, men när den väl började gå neråt så gick det neråt med rasande fart.
Och det går fortfarande neråt, snabbare och snabbare. Speciellt vintern är värst, den vintern som jag älskar med snö, kyla och gnistrande nätter.
Då ledvärken sätter in med full kraft, vissa dagar kan man knappt ta sig ur sängen. Nu som pricken över i är höften inflammerad, självklart kan jag tacka alla dessa gåvor av från min crohns.
Så vad säger de jag tänker på, just de orden jag harar "det ordnar sig ska du se" eller "det blir snart bra vet du" Jag försöker förklara men nejdå, det ordnar sig. Jag vill skrika att ja för stunden, men de vet ju själv hur min historik är.
Vardagssaker blir något man drar sig för mer än i vanliga fall, numera pga smärta och inte trissdess. Mannen pratar om barn, nått jag nämde för 5 år sedan när jag ändå funkade normalt. Nu säger jag nej, jag klarar det inte, orkar det inte, det blir för stor press på min kropp det känner jag redan nu. Men nej, då kommer dessa hatade ord "det ordnar sig ska du se, klart vi ska ha"
Långt inlägg men måste skriva av mig över dessa hatade små ord
Där allt som har med motorer är samlat
http://bilslakt.se/Forum
Hm… spontant och inte jättegenomtänkt svar, men… du borde byta omgivning. Sådana svar får man från folk som inte bryr sig, är min spontana känsla.
Nu är jag givetvis inte expert på din sjukdom eller så, men jag har själv faktiskt bytt ut alla dessa "det ordnar sig" mot några få ordentliga vänner.
*styrkekram* från en som vet hur påfrestande det är att vara sjuk i magotarm.
Ja jag har bytt ut många vänner, även sagt upp relationer med blodsband. Men visst några är ju kvar att "jobba med" eller så får de gå, det håller jag med dig, bara inte alls tänkt på det förs du sa det så det tackar jag för :)
Där allt som har med motorer är samlat
http://bilslakt.se/Forum
Ställ inga orimmliga krav på dig själv. Ta en dag i taget. Gör det du fixar gå ur sängen tvätta dig gå en promenad i höst solen.
Läs en god bok handarbeta kolla datorn laga god mat. vila meditera till klassisk musik. Ring en god vän. Prata och må bra.
Krafter och energi kommer kanske kanske inte.
Jag har panikångest gluten Mjölkallergi och till slut IBS bajsar löst flera gånger om dagen håller på att svimma och till slut så är jag kraft lös.
Orkar ibland inte träffa människor. Prata i telefonen eller något bara vila.
Jag har sammlat och bytt och läst 100 tals menings lösa kärleksromaner.Men för mig skingrar det den grå vardagen.
Har ochså höst depp. Men det vänder vid Jul då blir det snart vår igen. Det ljusnar varje dag. Lycka till fler tipps på www.trötthet i fokus.se. Blossas Matte
Ska göra det :) Vart kan man byta böcker? eller gör de du med vänner bara?
Jag är en riktig bokslukerska så det vore ju toppen att ha lite bythandel där dom är ju dyra :/
Måste försöka börja de, ta hand om sig själv lite och lyssna på kroppen istället för alla andra. Att sånt ska vara så svårt, fostrad att kvinnan ska liksom inte visa "svaghet" så de ta ju emot
Där allt som har med motorer är samlat
http://bilslakt.se/Forum
Jag har handlat böcker på loppis och Blocket säjler byter pocket för några kr.
Som kvinna är man van att fixa allt. Jag har lärt mig att försöka släppa taget. Mår inte mamma bra blir inget bra. Ingen god mat inget bra sällskap osv.
Jag unnar mig att bara vila med en mys bok vissa dagar och det blir kanske struket en dag städat en annan.
Garderoben kan man ta till semsetern osv.
Lite damm har ingen dött av. Och kanske att det blir lägenhet till slut.
Men det är då det inte nu.
Jag stressade så jag hamnade på sjukhus. Och det hadde ingen nytta av.Nu tar jag en sak i taget. Stressen har jag knutit in i en boll och slängt iväg.
Varför så brottom till ingen stanns. Hitta guldkornen varje dag. Lycka till Blossas matte
Starta ny diskussion